Träningen är drivkraften för Johan Olsson

Johan Olsson åkte hem från OS i Vancouver med tre medaljer, flest av alla svenska deltagare. Medaljerna påverkar Johans fortsatta satsning. Före OS hade han tänkt sluta efter nästa säsong, men medaljerna sporrar honom att satsa mot OS i Sochi om fyra år.

För Johans del blev OS en smått osannolik framgångssaga och det tog lång tid innan han smälte allt som hände i Vancouver. Att det skulle kunna gå bra insåg Johan på en träningstävling bara några dagar innan OS drog igång då han kände att han var i kanonform.
– Sådan form har jag inte haft på flera år och det var förstås en fantastiskt bra tajming, säger Johan.
Formen höll i sig under hela OS och för Johans del inleddes medaljskörden i dubbeljakten. Han hade egentligen inte tänkt köra den distansen, utan i stället fokusera på stafetten och femmilen, men valde att köra och alla vi som följde OS vet hur det gick. Efter skidbytet fick Johan en lucka, som han tack vare taktikkörning av sina lagkamrater lyckades behålla ända till slutet. Efter en dramatisk avslutning vann Marcus Hellner slutligen guldet och Johan tog brons.
– Den medaljen känns verkligen som en bonusmedalj, berättar Johan som tycker att det är svårt att jämföra medaljerna.

Bronset på femmilen är dock den medalj han är mest stolt över och det lopp han laddat mest inför.
– Jag har aldrig gjort en så bra femmil som jag gjorde i OS, tidigare har jag kroknat de sista milen.
Många och långa träningspass med fokus just på femmilen gjorde att han nu pallade.
– Jag hade en enorm press på mig själv och det krävdes mycket mental energi för att orka prestera på den sista tävlingen i OS. Särskilt efter allt som hänt tidigare under mästerskapet.
Väl hemma har Johan och hela längdlandslaget blivit hyllade överallt.
– Det roligaste är att ha skapat ett intresse för längdskidåkningen, sporten jag tycker så mycket om. Framför allt stafettguldet verkar ha berört många.

Annars är medaljer och mästerskapssegrar inte Johans största drivkraft, utan träningen och att ständigt utmana och förbättra kroppen är den största anledningen till att Johan satsat på och haft en plats i längdlandslaget i tio år.
– Känslan när du är i grym form är oslagbar och jag kan inte tänka mig många andra jobb som är bättre än det här.
Han vet vad en satsning handlar om och är nu, trots att han förut bara tänkt köra ytterligare en säsong, beredd att satsa mot OS om fyra år.
– Jag vet vad som krävs och det är tufft. I och med den hårda träningen ligger du hela tiden på gränsen till vad kroppen klarar av. Gränsen är hårfin, men får jag bara vara hel tänker jag satsa mot Sochi.

Johans fru och tillika landslagskamrat Anna Olsson körde sin sista stora tävling i världscupavslutningen i Falun. Johan har insett att det ibland kommer att bli kämpigt att köra hårda träningspass i sommar när hon i stället kan ta det lugnt.
– Det dilemmat har alltid funnits och det är klart att det är jobbigt att bege sig ut och bränna av två och en halv timme på rullskidor när övriga familjemedlemmar sitter vid vattnet och grillar. Men efter att få ta det lugnt några veckor ser jag även fram emot sommarträningen.