http://www.malinbjorkqvist.se/wp-content/themes/press

Romme Alpin – The magazine – Ung, het, Niklas Rainer

Niklas Rainer är en av de där nya, unga och heta svenskarna i den alpina världscupen. Förra säsongen var okej, som han själv uttrycker det. En sjundeplats i världscupen som bäst och fjortonde i storslalomen på VM i Åre. Men Niklas kan bättre. I vinter hoppas han ta klivet, upp på pallen och in i rampljuset.

Jens Byggmark, André Myhrer, Hans Olsson och Niklas Rainer är fyra namn att lägga på minnet. De är våra nya alpina landslagsåkare, som mer eller mindre slog igenom i fjol. Mer genom Byggmark och Myhrer som båda fick kliva högst upp på pallen i världscupen. Dalaåkarna Hans Olsson och Niklas Rainer var snäppet efter och lyckades bäst i Österrikiska Reiteralm med en fjärde- och en sjundeplats i den nya alpina grenen superkombination.

– Jag fick till en fullträff i super-G och ledde inför slalomen. Men jag blev för nervös i andra åket, tyvärr, berättar Borlängegrabben Niklas, som hoppas få till fler sådana där bra dagar när allt stämmer i vinter.

Men marginalerna är små, ja minimala i den alpina toppen. Hundradels sekunder skiljer åkarna åt och en liten felbedömning eller tveksamhet kan göra att du hamnar längre ner i resultatlistan eller, i värsta fall, kör ur. Något Niklas gjorde lite för många gånger förra säsongen.

Hur tränar man för att undvika urkörningar?

– Det är tillfälligheter som avgör, och du kan egentligen inte träna på att fullfölja loppet. Det är bara att köra på och åka så mycket som möjligt. Rutin och självförtroende är viktigt för att få åkningen att flyta.

Och framgång föder framgång.

– Se på Jens Byggmark. Han var som mig, precis under toppåkarna. Men så fick han till det i en tävling, blev het och jagad av media och sponsorer.

De är ganska lika. Både Jens och Niklas har långt blont hår, ser bra ut och är vältränade, såklart. Image är viktigt för att bli en profil.

– Du måste sticka ut och försöka skilja dig från mängden. Annars skrivs det inget om dig, och då får du inga sponsorer. Men det gäller att sticka ut lagom, annars går det inte hem hos landslagsledningen. Fast självklart handlar det mest om träning och tävling i slutändan.

Inför årets säsong har Niklas tränat smart. Inte fler träningstimmar, men mer rätt.

– Ju äldre ju klokare, säger Niklas och lutar sig tillbaka i soffan och ler.

24 år och rutinerad alltså. Ja, han har ju varit med ett tag. Tre världscupssäsonger. Två VM. Många SM, och ännu fler Europacuptävlingar. Han kör alla distanser. Ingen specialisering här inte.

– Jag tränar mycket på alla grenar. Ju fler tävlingar desto större chans att lyckas.

Kombination borde ju passa dig. Är det där du hoppas lyckas fullt ut?

– Ja, så är det. Tyvärr körde jag ju ur i kombinationen på VM i Åre.

VM är bara vartannat år och nästa körs i franska Val d’Isère 2009. Då vill Niklas vinna. Gärna kombinationen, med vilken disciplin spelar egentligen inte så stor roll. Störtlopp är tuffast.

– Det är svårt att vara ung och lyckas i störtlopp eftersom mycket handlar om rutin. Se på Patrik Järbyn, han är nästan 40 och hur het som helst efter bronset i Åre i fjol.

Störtloppen går alltid i samma backar, och de äldre har därför ett försprång. Störtloppet i Åre, som Niklas kört många gånger, borde ha passat honom. Men han fick inte till det och blev 24:a på VM. I vinter är det full satsning på världscupen.

– VM är ju bara en tävling och hur det går beror mycket på tillfälligheter. Världscupen är en hel säsong, och segraren där är ju den som är bäst sett över en hel säsong. Självklart smäller OS högst, det är ju bara vart fjärde år.

Sveriges olympiska kommitté väljer inför varje OS ut några idrottare som de tror på och ger stöd till. Niklas är en av dem. Och Vancouver 2010 är viktigt, stort och ett självklart mål.

Han är i Borlänge då och då. Men inte så ofta. På vintern hinner han inte. 200 resdagar om året sliter. Och numera är Östersund hemma.

– Flera landslagsåkare bor där och närheten till Åre är helt avgörande. Jag trivs bra där.

Men Borlängetrakten lockar ändå. Familjen, kompisarna och flickvännen Ida Hinders, inte minst. Hon kommer från Falun och kör också alpint, men är snäppet under världscuplaget och kör främst Europacuptävlingar.

Hur fungerar det då? Säger ni hej då i oktober och ses igen efter den alpina säsongen?

– Ja, typ. Men det går bra eftersom båda har fullt upp, säger Niklas och ler.

För efter världscupspremiären i Sölden i slutet av oktober är det verkligen fullt upp för Niklas och resten av landslaget hela vintern. Världscupcirkusen turnerar sedan runt, mest i Alperna, men även i en sväng över till Nordamerika och dessutom en liten avstickare till finska Levi, innan avslutningen körs i italienska Bormio i mitten av mars.

– Det är kul att vara iväg. Särskilt eftersom vi har sådan lagkänsla. Det är nog få landslag med individuella idrottare som har det, tror jag.

Niklas bor oftast med Hans Olsson, kompisen från Dalarna.

– Det är naturligt eftersom vi i stort sett kör samma tävlingar.

Niklas tänker köra de flesta världscuptävlingar i vinter. Kanske inte alla rena slalomtävlingar, men annars de flesta. Om kroppen känns bra.

Blir du inte trött på att bara träna och tävla hela vintern?

– Jo ibland. Men det går ju inte att träna alla dagar. Särskilt inte om det har snöat massor. Och jag har ett par feta lagg i min servicebuss som jag gärna plockar fram då och då. Fast det är också hur skönt som helst med ett par bra slalomskidor i en helt nypistad backe.

Jag kommer förmodligen att vara trött på skidorterna i Alperna när jag lägger av, men jag tror jag ska åka dit ändå. För afterskins skull. Den är ju egentligen det bästa med skidåkningen och där har jag mycket mycket att ta igen.

Men han gillar Dalarna och skidåkningen här.

– Jag tror jag ska bosätta mig i Dalarna efter karriären, och då blir det säkert dagar både i Sälen och på Romme Alpin.

Som liten åkte han mest i Nybrobacken.

– Det finns ju ingen belysning i Romme och när man går i skolan är det svårt att hinna åka när det är ljust. Men jag har imponerat på mina klasskamrater när vi åkt i Romme med skolan, skrattar han.

Det nöjer han sig inte med nu, Niklas, som fortfarande tävlar för Borlänge Alpina. Utan i vinter vill han imponera på betydligt fler.