I fredags och lördags har jag varit på Romme Alpin och kört skidskola. Fullt ös. Idag har jag däremot varit ledig, kändes som om det var den första lediga dagen på väldigt väldigt länge. Trots lätt snöfall och nästintill plusgrader begav jag mig till skidstadion och körde några varv. Bara tanken på att Kalla, Hellner och resten av världseliten ska åka i samma spår om några veckor fick mig att ta i lite extra.
Tyvärr kände jag mig oroväckande seg, vilket inte är så lovande inför fredagens stafettvasa där jag tydligen ska åka den jobba förstasträckan. Nåväl, vi får väl ta en uppdaterad laguttagning med tanke på aktuell dagsform. Den där första backen har jag ju gjort en gång förut och då svor jag: aldrig mer … Spåren på Lugnets skidstadion var dock, som alltid, perfekta. Trots rejäla utförsbackar var det aldrig ens en liten risk för urspårning. Det är bra eftersom utförsåkning inte är min starka sida. Jag hade sällskap i spåren av en av favoriterna inför Vasaloppet nästa söndag. Han såg het ut 😉 Alltså, bara en vecka kvar till Vasaloppet och bara tre veckor till Skidspelen och Världscupavslutningen som lockar hela världseliten i längdskidor till Falun. Jag ser fram emot det!
Utförsåkning med ”riktiga” grejer är jag bättre på och i och med att fler och fler vill ha skidskola på Romme Alpin blir det mer och mer jobb. Det är kul och är egentligen inte förrän nu, när jag kört ganska många helger i rad, som det känns riktigt bra. Lyckade lektioner ger ett skönt självförtroende och det är en härlig känsla att de folk att lyckas, oavsett om det är treåriga Ebba som fått till glasstruten eller om det är 35-åriga Mats som äntligen fått till carvingkänslan.
Nu, mot Uppsala för 5-milen i OS.