En viktig helg för San Sebastián

Vi börjar med det viktigaste. Igår spelades den sista omgången av La Liga eller Primera division, som de säger här, och Real Sociedad som gjort en urusel säsong spelade för sin existens i La Liga.

Som alltid på matchdagar klar folk ut sig i de blåvita tröjorna tidigt på morgonen och ju närmare matchen kommer desto fler blåvita syns överallt. Eftersom matchen spelades klockan 22, vilket för övrigt aldrig skulle hända i Sverige. Pratade med en baskisk vän om det och för honom var det självklart, annars skulle ju inte folk hinna med att ”ha lördag” och ”äta middag” innan matchen. ”Då skulle ingen gå på matchen.” Oklart dock om de verkligen hinner äta innan matchstart klockan 22. Jag är skeptisk.

Att det var en viktig match rådde inga tvivel om. I tidningen råddes de med hjärtproblem att absolut inte gå och se matchen på Anoeta (stadion) och heller inte se matchen på tv. ”Det är alltid några som dör varje gång Real spelar en viktig match. Det är sant …” Med tanke på stämningen i La Parte Vieja, Gamla stan, så förstår jag det. Galet. Madridlaget Getafe stod för motståndet. Ett Getafe som ligger i samma kniviga läge, en poäng mindre än Real. Och eftersom alla basker hatar allt som har med Madrid att göra (lite överdrvet, men allt som har med fotboll i huvudstaden att göra i alla fall) var det mer än bara tre poäng och spel i första- eller andradivisionen som stod på spel. Real spelade lika uruselt som tidigare under säsongen och lyckades med nöd och näppe peta in ett reduceringsmål och eftersom båda lagen var väldigt nöjda med varsin poäng blev slutet av matchen en enda lång transportsträcka. Nu blev det i stället Deportivo La Coruna som fick göra Hercules och svensklaget Almería sällskap ner i La segunda division. På kvällen firades det hejvilt och i mina ögon är det lite märkligt att köra We are the champions om och om igen efter en urusel säsong och en jättedålig sistamatch. Men men. Det är ju fotboll.

Idag är det dessutom val till ” las diputaciones y ayuntamientos” vilket skulle kunna översättas till någon sorts provins- och kommunfullmäktige. Eftersom Baskien är en på många sätt självstyrande region spelar valet stor roll och det har skrivits massor av artiklar och varit kampanjer på stan i flera veckor. Av de 1,7 miljoner basker som har rätt att rösta bor drygt 500 000 i regionen Gipuzkoa – där San Sebastián är regionhuvudstad och därför är det här som valet kommer att avgöras. Årets val är extra intressant ur en synpunkt. Det parti som tidigare haft förbindelser till terroristorganisationen ETA har omvandlats och under partinamnet Bildu motsäger sig partiet all form av våld och alla kopplingar till ETA. Många tror därmed att ett Bildu med ökat inflytande kommer att kunna göra det möjligt att diskutera utan kopplingar till våld. Tidigare har alla försök till diskussioner med den spanska regeringen enkelt kunnat avfärdas bara på grund av kopplingen till ETA och därmed har Spanien varken velat eller kunnat ta diskussionen.

Jag tror att Bildu kommer att få många röster och jag tror även att det i framtiden kan leda till förändringar som många basker velat ha i många många år. Men ett fritt Baskien? Nja.

I skolan i veckan pratade vi lite om detta och en svensk kille tog upp Skåne som jämförelse och berättade om de tokar som vill gräva loss Skåne från Sverige och bilda en egen stat. Ganska kul, men verkligen helt ojämförbart.

Igår var jag uppe på ännu ett av alla berg här i närheten. Adarra var visserligen bara 819 meter högt men väldigt vackert och utsikten mot San Sebastián var fantastisk. Bilden är från toppen och bortsett från La Ikurrina (den baskiska flaggan) och min favoritbask går det nästan att skymta San Sebastián nere i diset till vänster.