Flitigast bloggare 2011

Fick nyss ett meddelande av min bror: ”Du blir nog inte utnämnd till den flitigaste bloggaren 2011.” Och med det antar jag att han tycker att jag ska skriva något, vilket jag gör – på mobilen – liggandes i sängen. Trött!

I själva verket har jag ont överallt och har fortfarande massor av vatten i näsan – trots att det var timmar sen jag surfade. Det var första surfingen på min lilla bräda på två månader (i de små vågorna som var tidigare lånade jag en 8 feet = inte samma sak). Olämpligt nog var vågorna 2-2,5 m och jag fångade EN bra och möjligtvis en till som skulle kunna räknas som en våg. Inte mer. Min surfsession avslutades dessutom med sjuk kramp i vaden …

Jag kommer att blanda och ge i detta inlägg. Framöver lovar jag bjuda på mycket mer spanskt fotbollsgodis, på lördag närmare bestämt – då Barcelona gästar San Sebastian för att tvåla dit Real Sociedad. Jag håller tummarna för att det inte blir tvåsiffrigt.

Ligger här i sängen och kan inte låta bli att tänka på Stefan Liv. Tragiskt. Tungt. Obegripligt. Att ett helt lag – utom en spelare – försvinner på några sekunder visar att livet är skört – oerhört skört. Det går inte att bortse ifrån eller undkomma. Därför gäller det att ta tillvara på de dagar man får och göra det bästa av dem: Att fånga vågen … ju större desto mer utmaning och desto härligare känsla, men samtidigt en större krasch om du misslyckas.

Jag har precis lyckats reda ut planeringen för mina studier i höst och jag inser att jag inte kommer att ha tid att jobba så mycket. Det blir Spanska 1 och Portugisiska för nybörjare på Högskolan Dalarna. 45 poäng. Någon sa att 30 innebar heltid …

Sist lite siffror 85 84 84 86 …