För att kunna förbereda sex intervjuer som ska göras nästa vecka var jag ”tvungen” att titta på SVT:s sammandrag ”Höjdpunkter i OS”. Jag blev som vanligt rörd, peppad och taggad av att se alla framgångar – särskilt i längdspåren. Det var även just längdåkarna som min resaerch gällde och med känslan från OS-höjdpunkterna i bakhuvudet var det busenkelt att förbereda de sex intervjuerna.
Sportjobb är kul och längdskidjobb är lite av det bästa jag vet. Därför ser jag väldigt mycket fram emot världscupfinalen i längdskidor i Stockholm/Falun nästa vecka. Jag blir sådär sportnördigt berörd av idrottsframgångar (lite som Elofssons gråt efter lagarbetet i dubbeljakten i OS, men ändå inte …). Därför gissar jag att jag har valt rätt jobb, att få uppleva sådana ögonblick på plats OCH dessutom få betalt för det.
Efter att ha ägnat halva eftermiddagen åt att förbereda intervjuerna (och dessutom gjort en om en skidsatsning med barn och ungdomar i Norrköping) blev jag så otroligt skidsugen. Jag spanade ut, strålande sol och sisådär tre-fyra plusgrader. Hade inte riktigt tid att pula med klister och chansade på en varm valla. Jag borde ha tagit mig tid, även om jag misstänker att det inte bara var det dåliga fästet utan även mina trötta ben som gjorde att jag fick kämpa. (Morgonens crawlintervaller hade gjort sitt!) Dessutom var spåren omgjorda inför nästa veckans världsåkare, och jag höll säkert på att spåra ur en tre-fyra gånger där ”mitt” spår helt plötsligt svängde in på tävlingsspåret.
Insåg hemma att jag fått med mig en halv barrskog under skidorna och i och med att jag körde vallaväck i vardagsrummet fick jag även våttorka golvet. Bra, det hade jag ju tänkt göra på söndag :-).
Nu utmattad i tv-soffan. Mattias är tydligen fortfarande kvar i Let´s dance. Bra! Nu är det i alla fall helg och morgondagen ska inledas med early-morning-skiing och carvingteknik på Romme Alpin 7.30, sedan skidskola och förhoppningsvis även en timme längd på kvällen. Så nice!