Pausvila i Ryssland
Sneglar på matchen mellan CSKA och Real Madrid och jag får fortfarande så otroligt mycket skit för att jag ens bryr mig om att se när Real Madrid spelar. Tänk vad långsint man kan vara.
Sneglar på matchen mellan CSKA och Real Madrid och jag får fortfarande så otroligt mycket skit för att jag ens bryr mig om att se när Real Madrid spelar. Tänk vad långsint man kan vara.
… och det finns egentligen ingen anledning till varför. Eller jo kanske, lite väl mycket att göra och på sistone har jag dessutom var lite halvkrasslig. Nu är det bättre och jag lovar förbättring här. Idag blir det ett litet picoteo, som vi säger här. Smörgåsbord skulle man kunna säga i Sverige.
Men … Regeln säger ju att det är subjuntivo om man säger si och indicativo om man säger så. Eller? ”Jo, men nu har ni nått en sådan nivå att det är dags att börja bryta mot reglerna.”
Idag skickades ett mail ut till de 22 000 som sprang Behobia, halvmaran här i San Sebastián, med information om min resa till Göteborg. Vad jag inte visste var att mailet inte bara gick ut på spanska och engelska utan även på baskiska och franska och då dyker det rimligen även upp svar på, just det, baskiska och franska.
Eller i alla fall har jag fått ett litet töntigt intyg på att jag bor här och att sedan öppna ett bankkonto var hur enkelt som helst.
Idag bjöd Zurriola på ymnigt snöfall och riktigt bra vågor. Jag passade på att försöka fotografera lite …
Äntligen lite vinterstämning. Det snöar ute och jag har krupit ner under en filt och kollar på SVT:s Vinterstudion live i mitt spanska vardagsrum.
Nyss hemkommen från en helg med snö och minusgrader i de italienska dolomiterna och vad väntar på hemmaplan? I San Sebastián? Jo, snö och minusgrader. Det ni.
Eller jag vet inte när det ska bli vardag egentligen. Det enda jag vet är att ju mer jag flänger desto mer kaos blir det på hemmaplan, trots att jag egentligen inte har något att göra. Jag har ju sagt nej till allt.
Italien är bra på allt, utom internetuppkoppling. Därför har det varit lite ont om inlägg på sistone. Men ja. Jag överlevde. Marcialonga 45 km utan en meter skidåkning i kroppen.