… och det känns som att jag säger så varje gång jag lämnar Chamonix. Visserligen var det bara en blixtvisit denna gång, men Chamonix bjöd på strålande sol och det räcker att vila blicken på Mont Blanc och Aiguille du Midi ett tag för att bli frälst.
Chamonix seglar faktiskt upp som etta på min lista över platser som jag skulle kunna tänka mig att bo på. Kanske inte alltid, men ett tag då och då. Att vintern är fantastiskt insåg jag i vintras, samtidigt som jag nästan gillar sommaren mer. Vandringar, MTB, klättring, sommarskidåkning. Gah, jag skulle kunna ha sååå kul. Dessutom är byn helt sjukt mysig och kaffet sjukt gott. Livskvalitet!
Det enda jag inte gillar med Chamonix är språket. Tänk om de hade pratat spanska där …
Är dock inte kvar i Chamonix utan är i en liten fransk skidort nära den Schweiziska gränsen. Har nyss checkat en tre-timmars-vandring med utsikt över Alperna och ska försöka strukturera upp lite annat smått och gott nu.