http://www.malinbjorkqvist.se/wp-content/themes/press

Gott och blandat och lite av varje


När jag åkte hemåt Sverige hade jag egentligen bara koll på att jag skulle jobba, inte med vad. Som vanligt faller bitarna på plats efterhand och dagarna blir fulltecknade, fulltecknade, fulltecknade. Puh. Dessutom vill jag givetvis ha tid att vara social.

Sitter på Bosön och jobbar och här trivs jag. Vid bordet bredvid mig sitter ett gäng elever på folkhögskolan. Tänk att det är nio (!!!) år sedan jag började på Bosöns Idrottsfolkhögskola. Det är egentligen helt sjukt. Hur gammal är jag egentligen? Bosön är för mig förknippat med otroligt mycket positivt och jag hade två riktigt bra och roliga år här.

Dagen började med utcheckning och inpackning av cyklar och annat i bilen. Cykeln ska få stanna i Tyresö tills jag åker tillbaka till Spanien nästa söndag, men en del andra grejer ska få åka på turné i Sverige. Sedan har jag skrivit en artikel på www.sporthalsa.se och en på www.matchdax.se, precis som alla andra dagar. Denna veckan står jobb åt Svenska Skidförbundet på schemat och jag har förberett och bokat in tre intervjuer i morgon. Jag har även funderat kring ett jobb kring en tidning som heter Vincider, som jag eventuellt ska göra kommande vecka, pratat och diskuterat inbjudan till Engelbrektsloppet samt svarat på en hel hög mail. Jag funderar ofta på hur mycket tid av arbetstiden som går åt till att svara på mail.

Om två timmar är det dags för litteraturseminarium på spanska kring boken Un viejo que leía novelas de amor och jag behöver förbereda mig lite. Den var svår eller obegriplig snarare med massor av svåra ord och märkliga uttryck. Lite märkligt val, men jag gissar att jag ändå lär mig något. I alla fall av frustrationen av att inte förstå. Jag LÄNGTAR tills i jul för då tror jag att jag kommer att kunna prata spanska perfekt. Jag kan prata nu, men inte perfekt. Dessutom kommer jag att ha gått om tid att lära mig ännu mer under våren och förhoppningsvis ännu längre. Ya veremos.

Igår var jag på bio med mamma. Love without benefits, som var en riktigt klassisk amerikansk kärleksfilm. Den kommer förmodligen aldrig få några Oscar, men vad gör väl det. Jag log mer eller mindre hela filmen och gick därifrån kärare än någonsin. Och då är ju Justin Timberlake inte ens snygg …

I eftermiddag bär det av mot Skåneland.

Posting your comment...

Skriv en kommentar


Delge mig fler kommentar via e-post