Äntligen är vi med …

… och visar att vi har världens bästa vallateam. Helt plötsligt blev avslutningen av VM så mycket roligare och vi har fina lopp och flera medaljchanser kvar. Och helt plötsligt känns det väldigt jobbigt att jag ska åka tredjesträckan i Vasastafetten i morgon, som avgörs samtidigt som herrarnas stafett. För första gången i min sportsliga karriär funderar jag på att åka en tävling med hörlurar. Jag kanske får mer fart av att höra om svenskarnas fart i spåren kring Holmenkollen. Hoppas.

Jag är väldigt glad att jag fick uppleva VM på plats i Oslo, även om det så klart hade varit roligare att se svenska framgångar. Samtidigt fick jag inte ihop schemat och jag hade omöjligen kunnat vara både i Oslo och i Mora denna helgen. Tyvärr. Jag är väldigt imponerad av den svenska laginsatsen igår och idag och den där sympatiske Rikard Grip har nu betalat av en del av sin lön. Mer än väl. Att vända en sån negativ spiral som svenskarna kom in i är svårt. Grip med flera lyckades med bravur och det är imponerande. Läste en väldigt sann och väldigt klok kommentar från den alltid lika kloka och eftertänksamma Johan Olsson: ”Båda parter måste lyckas för att resultatet ska bli bra. Åtskilliga lopp har jag haft grymma skidor men inte kunnat utnyttja dom pga att jag helt enkelt inte haft formen.” Med det sagt kan man fundera över hur många gånger svenskarna haft världens bästa skidor men inte varit i världens bästa form.

Själv har jag fortfarande ont lite här och var i kroppen. 4,5 mil i skidspåret slet och tydligen tog jag i, fast inte så att jag spydde – vilket jag givetvis fick höra direkt efteråt och därmed menat att de 51 sekunderna absolut var inom räckhåll. Strunt samma. Jag hoppas jag tog mig till startled 5, som var mitt mål med Halvvasan. Visserligen tänker jag inte så på startlinjen på söndag, men tydligen gäller resultatet även till nästa år. Bra där. Då var seedningen klar redan nu. Ska snart ut och springa en sväng i solskenet innan det är dags att ladda för morgondagens Stafettvasa. Inte så seriöst, ingen press och inget sådant. Men ändå. Jag skulle vilja åka på ungefär 50 minuter och för att lyckas med det måste jag ta i. Från start. Det återstår att se om jag ska ha skid-VM i öronen. Det bär mig lite emot att åka med hörlurar, men det är ju ett extremt undantagstillfälle i morgon.

Jag har även varit nere på Intersport och pratat med min nya vallare. Christer, du har fått konkurrens. Eller ändå inte, men efter mina kanonskidor senast kan jag inte annat än lyssna på han som jag inte vet vad han heter på Intersport och jag ska göra precis som han säger. Ordagrant. Därmed hoppas jag givetvis på lika bra skidor i morgon. Efter stafetten i morgon stannar jag kvar i Mora och åker senare på kvällen vidare till Sälen för uppladdning inför Vasaloppet. Jag hoppas på taggade klubbkamrater och god stämning och samtidigt givetvis fokusering. Förhoppningsvis blir det tid för träning på lördag innan jag är chaufför och serviceteam på söndag. Kul!

Givetvis har jag även jobbat. Lite. Läs gärna både på Matchdax och på SportHälsa för mina dagliga nyhetsuppdateringar. På SportHälsa har vi passande nog Vasaloppstema …

Lämna en kommentar