Sverige nästa!
Ja, det är sant. Visserligen skickade jag en slags jobbansökan den 1 april men det var inget skämt. Och nu två veckor senare är allt mer eller mindre klart och från och med juli kommer jag att bo i Sverige igen.
Ja, det är sant. Visserligen skickade jag en slags jobbansökan den 1 april men det var inget skämt. Och nu två veckor senare är allt mer eller mindre klart och från och med juli kommer jag att bo i Sverige igen.
Nyss hemkommen från veckans hårdaste pass: Backintervaller med en hisnande fin utsikt över San Sebastián. Och jag hade nästan glömt bort hur hungrig man kan bli av att träna ordentligt.
… för att jag har varit så seg med att skriva här den senaste veckan. Det har helt enkelt varit fullt upp med besök både av den ena och den andra, rån, träning, surf och en massa andra saker.
… och som man inte trodde spelade någon roll alls är ofta de mest avgörande i livet. Det gillar jag. Eller i alla fall gillar jag att leva så även om det blir lite som en berg-och-dal-bana ibland.
Fast det tror jag att jag har vetat hela tiden, även om jag tror att det är bra med omväxling för att inse vad som är bra och inte bra.
Jag har skrivit ett liknande inlägg förut, men det är ett himla tjat om vad som är typiskt svenskt och typiskt spanskt och jag tror att jag haft min tionde lektion med just fokus på kulturella skillnader och hur olika vi är. Jag är lite lätt trött på det.
Det är mycket på gång nu och efter en tid med mer eller mindre BARA massa plugg börjar jag nu känna igen mig själv och min kalender. Det vill säga en enda röra med allt möjligt och givetvis alldeles för mycket på samma gång. Men det är ju sådan jag är och det är så jag trivs bäst.
En liten liten del av mig älskar storstäder och med en eller ett par dagar varje månad i en storstad är jag nöjd. Därför njuter jag just nu av en dag i Milano, en av mina favoritstäder.
Efter tre dagars skidåkning i Alagna har jag stillat min skidabstinens lite. Jag hade nästan glömt bort hur kul det är med skidåkning och att för en gångs skull faktiskt vara lite bra på något. Och Alagna har definitivt gett mersmak.
… eller i alla fall nästan. Om vi bortser från morgondagens mellanlandning i Barcelona och sedan i Milano så ja. Och det känns lite märkligt att plocka fram skidorna för första gången i år nu när säsongen nästan är slut.